Många hade väntat sig mera krut i statsrådets redogörelse till riksdagen om kommun- och servicestrukturreformen. Särskilt med tanke på framtiden.

Det händer ofta att personer som anför kommunalbesvär inte bara yrkar att det beslut som är föremål för besvär ska upphävas, utan också att förvaltningsdomstolen ska ändra beslutet.

​Branding är inte bara ett koncept för företagsvärlden utan det har blivit allt mera pop även bland kommuner. Strategier, marknadsföringsplaner och logotyper utformas. Kristinestad är en av dem som satsar på profilering i kristider.

Flera stora vindkraftsparker planeras längs den österbottniska kustremsan. Bra, och nödvändigt, säger många. Men de planerade möllorna möter också på hårt motstånd. Ett exempel på en kommun där debatten går het är Korsholm.

I december tar hon över ordförandeklubban i Kommunförbundets styrelse efter Markku Andersson. Rakel Hiltunen har många järn i elden, men kommunerna är och förblir en hjärtesak för henne.

Strukturreformens verkningar har redan märkts i huvudstadsregionen. Här en analys över Marianne Mustajokis utredning om svenskans position i metropolen.

Den årliga budgeten och ekonomiplanen är de viktigaste ekonomiska styrinstrumenten som fullmäktige enligt kommunallagen har till sitt förfogande. Men vilken juridiska karaktär har ekonomiplanen och åtgärdsprogrammet? I vilken ordning skall dessa beslut fattas och i vilken utsträckning är de överklagbara?

I Jyväskylä-trakten har diskussionerna böljat fram och tillbaka i tiotals år. Vid årsskiftet grundades nya Jyväskylä efter en fartfylld slutspurt. Stadsdirektör Markku Andersson har funderat över varför processen blev så framgångsrik.

Mariehamn har sedan ett par år tillbaka ett miljöledningssystem. Här jobbar man miljömedvetet på alla nivåer inom staden. Det ska på längre sikt ge mera klirr i kassan.

Kommunalt avfall är en av de kvistiga frågorna när en ny avfallslag ska sättas ihop. Leena Eränkö som är Kommunförbundets representant i gruppen beskriver nuläget.

Den Europeiska kommissionen har antagit konkreta förslag för att bekämpa Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar.

Kommun- och servicestrukturreformens framtid fick en ny dimension när omsorgsminister Paula Risikko offentliggjorde sin syn på vård och omsorg efter år 2013. Omsorgsministern har länge berett ett stort lagstiftningspaket som rör hela vårdkedjan: Allt från socialvård till den högsta specialiserade sjukvården skall samarbeta i en ny struktur.

Ett centralt allmänt valbarhetskrav för kommunala förtroendeuppdrag är kommunalt medlemskap. De som har kommunen som hemkommun är medlemmar av kommunen. Är du en medlem i din kommun?

Pekka Averio på Kommunfinans är expert på att tala för kommunerna. I hans fall är tala guld, för han och hans kolleger har fått ihop 5 miljarder på den internationella penningmarknaden bara i år. Pengar som kommunerna kan låna på fördelaktiga villkor.

I Sverige ordnas det före varje val den traditionella Almedalsveckan på Gotland, där partierna får stiga fram med sina ideologier. Hur skulle detta fungera här i Finland?

Det är inte ovanligt att frågor om valbarhet till kommunfullmäktige avgörs av högsta förvaltningsdomstolen året efter kommunalval. De huvudsakliga frågorna om valbarhet brukar gälla dels hemkommun, dels ställning inom kommunens förvaltning

Processen med strukturreformen gör knappast kommunsektorn billigare. Ur kommunens synvinkel handlar det inte om att spara pengar utan om att bli starkare, modernare och bättre rustad framför allt för att sköta vården i framtiden. Då är större bättre.

I år firas 20-årsjubileet av FN:s barnkonvention. Barnens rätt att delta, påverka och att bli hörda står i centrum. Mycket har gjorts men ännu finns det plats för förbättring.

Maarit Feldt-Ranta, som representerar de svenskspråkiga i Kommunförbundets nya styrelse, har erfarenhet av att lyfta fram det svenska i tvåspråkiga sammanhang. Hon har sett som sin mission att inom sitt parti, det socialdemokratiska, stärka förståelsen för Finland som ett land med två nationalspråk.

I olika sammanhang har det diskuterats vilken ansvars- och arbetsfördelningen är och skall vara mellan de centrala organen inom kommunalförvaltningen. Håkan Fant kommenterar utgående från stadgandena i kommunallagen.

Tankesmedjan Magma och Synocus har med hjälp av ett projekt initierat av Finlands Kommunförbund kunnat förutspå den finlandssvenska framtiden år 2030.

Lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003) innehåller detaljerade bestämmelser om uppsägning av tjänsteinnehavare i den situation då det är kommunen som står för uppsägningen. Däremot innehåller lagen mycket knapphändig information om uppsägning på tjänsteinnehavarens eget initiativ

I Blomängens lågstadieskola har man det här läsåret firat olika religiösa högtider för att öka förståelsen bland barnen som har olika religiösa och kulturella bakgrunder.

Under pågående förvaltningsreform borde utgångspunkten vara att Svenska Österbotten hålls enhetligt och intakt. Frågor om kommunsammanslagningar kan komma i andra hand för att svenskans ställning ska tryggas i landskapet. Det menar Rurik Ahlberg.

En förklaring över organisationen CEMR:s verksamhet och dess betydelse för kommunal- och klimatpolitiken.

Det ekonomiska läget sätter en stor press på ekonomin i kommunerna. Skatteintäkterna sjunker samtidigt som kommunerna måste stå för allt mer service för invånarna. Lärarna ligger i en speciell grupp och kan bli permitterade. Här ett fall hur det kan gå.

Bland dem som flyttar till kranskommunerna kring de stora städerna finns självklart också svenskspråkiga familjer. Det har lett till att de svenskspråkiga har ökat i finska kommuner medan de minskat i de övriga kommunerna under de senaste fem åren.

Hundratusentals kvicksilverlampor skall bort ur kommunala lyktstolpar de närmaste åren. EU förbjuder deras försäljning efter 2015. De ersätts antagligen till största del med högtrycksnatriumlampor.

Kristina Wikberg berättar om sitt deltagande på tre landskapsrundor ordnade av Kommunförbundet.

Förfarandet i förvaltningen börjar med att ett ärende inleds och slutas med att beslutet delges och verkställs. Om ett beslut inte delges träder det inte i kraft och detta kan bilda problem. Läs om ett sådant fall.

Åbo behöver inte längre betala straffavgifter för patienter som kommunerna inte tar hem från specialsjukvården. Stadens arbete med att ordna vården för konvalescenterna verkar ha lyckats. Väståboland studerar exemplet.

Siv Sandberg har följt kommunreformen sedan starten 2005. Nu ger hon sina synpunkter både på reformen och på den färska utvärderingen som finansministeriet har beställt.

Många kommuner jobbar redan aktivt och effektiv för att mota klimathoten i grind. Riksdagsledamot Christina Gestrin uppmanar fler att sno bra idéer och lösningar av varandra.

Den internationella lågkonjunkturens orsaker, förväntade längd och dess verkningar på kommunsektorn diskuterades på årets Finansieringsforum.

Olika former av elektronisk kommunikation med myndigheter har under de senaste åren ökat lavinartat. Många ärenden kan inledas elektroniskt och myndigheterna har skapat elektroniska blanketter och system för mottagande av meddelanden. Här ett exempel på ett sådant fall.

Nämndmedlemmen är demokratins förlängda arm i kommunen. I nämnderna finns det plats för personer som inte ännu eller inte mera har kommit in i fullmäktige. På flera sätt ligger de mellan fullmäktige och invånarna.

Kan någonting annat än vuxentid rädda barn och ungdomar? Kurt Torsell, sakkunnig i undervisningsfrågor på Kommunförbundet, känner tidens puls. Han betonar de vuxnas insats då han ser på skolans och det övriga samhällets betydelse för barn och ungdomar.

Den största utmaningen för kommunerna är hur de ska kunna upprätthålla sin serviceproduktion och produktivitet. Det här borde staten notera och det är också Kommunförbundets främsta budskap.

Chefredaktör Kristina Wikberg berättar om den nya tidningen som har utkommit sedan januari 2009.

Anbudstävlan, dvs. konkurrensutsättning är en vanlig del i kommunernas verksamhet. Men vad händer när detta görs fel?

Kommunens förtroendevalda bär förutom det juridiska och politiska ansvaret också ett etiskt ansvar för sitt förfarande och sina beslut.

Arbetsgivare – det är väl kommundirektören och de andra? Och visst är de det, men också den som blir invald i fullmäktige och framförallt styrelsen och nämnderna blir arbetsgivare.

Det är en mörk och regnig dag. Men i kommunhuset i Engelsby, Kimito lyser det i fönstren. Här funderar man på stora frågor. Som: Vad är livets mening med Kimitoöns kommun?