Hur fungerar en kommun där restiden inom kommunen kan räcka lika länge som att köra från Helsingfors till Kemi eller som att flyga till USA?." skriver Sandra Bergqvist

Kolumn
 


Hon berättade att svenskspråkiga specialbarn i huvudstadsregionen har det mycket värre än de som hör till den språkliga majoriteten."  Johanna Westmans kolumn

Finlands Kommuntidning - Arkiv
31.12.2010 00:00

2010

  • I november talade visionären Gunnar Wetterberg från Skåne för att Nordens fem länder borde förstå att bilda en förbundsstat. Något att alls fundera på?
  • Henrik Hägglund reflekterar över ansökning av tjänst genom lagstiftningen
  • Är avdragen i kommunalbeskattningen optimala sett ur åländsk synvinkel?
  • Organisationsreformen inom vård- och omsorgsväsendet i Kyrkslätt har gett specialområden som rehabilitering, psykosociala tjänster och handikappservice ett lyft.
  • En artikel om Hanna Eliassons jobb inom politiken och hennes politiska intresse.
  • Kommunerna har rankats enligt deras företagsklimat. En hurdan kommun rankas högt?
  • Kristina Wikberg diskuterar svenskans och ryskans ställning i Finland.
  • En viktig princip i den finländska förvaltningen är att den vars rätt eller fördel ett ärende gäller ska ha möjlighet att påverka ärendet och få del av sådant material som ansluter sig till behandlingen av ärendet. Hörande av parter är därför en av de centrala rättsskyddsprinciperna i vårt land.
  • Stora men inte stora nog. Inte heller efter reformen är Danmarks kommuner tillräckligt stora för att klara av sina uppgifter och det kommunala samarbetet är mera omfattande än någonsin.
  • Spelreglerna för jäv verkar vara klara för de förtroendevalda. Men vad är etiskt och moraliskt jäv?
  • Valkretsarnas betydelse i Sverige, och dess framtid i Finland.
  • Ett nummer gjort av ungdomar menat för ungdomar. Hur ser kommunerna ut ur ungdomens synvinkel?
  • Kommunförbundets VD Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma står för en gemensam kommun, och förespråkar de ungas synpunkter och medverkan inom kommunpolitiken.
  • Aktiva medborgare behövs och fyller en funktion i vårt samhälle. Fikt har luskat fram två olika aktivister som är engagerade i sin hemkommun med olika utgångspunkter.
  • Dagens ungdomar är ointresserade och oengagerade. De bryr sig inte om politik. Ungdomarna sitter bara framför datorn. Demokratin är hotad och partierna har svårt att hitta nya unga medlemmar. Det här har vi hört många gånger.
  • Kristina Wikberg med kollegor besökte Sverige, och Almedalens politikervecka i Visby på Gotland, och delar med sig tankar om diskussionerna där.
  • Henrik Hägglund, rektor vid Svenska kommunal- och socialhögskolan diskuterar ett rättfall.
  • Den nya förvaltnings- och kommunministern Tapani Tölli kommenterar fråga om Karlebys orientering.
  • Enligt en jämförelse är alla nordens kommuner mycket likt varandra jämfört med de andra i Europa, vad beror detta på?
  • Vad beror en arbetsrelaterade invandringen på, och varför ökar behovet av arbetskraft?
  • Kristina Wikberg reste tillsammans med Svenska Folktingets delegation till Kina och Mongoliet för att bekanta sig med minoritetspolitiken där.
  • Det nya finansieringssystemet har lett till en del frågor om hur reformen påverkar tidigare ingångna avtal och eventuella behov av nya avtal.
  • 80-talisterna kallas ofta generation Y. De ifrågasätter det som vi andra tar för givet. Stora förändringar är att vänta då generation Y utmanar den förnuftskultur som 40- och 50-talisterna är vana med.
  • Med bara ett och ett halvt år bakom sig är de österbottniska kustkommunerna söder om Vasa mitt uppe i ett anpassnings- och utvecklingsbeting som kräver stora insatser. Än så länge är det kontaktskapande och samverkan som gäller. Längre fram kan det bli gemensam verksamhet.
  • Kristina Wikberg analyserar kommunernas framtid och hur kommunerna skall kunna producera service på bästa sätt.
  • början av 2000-talet infördes rätten till förskola för barn året innan läroplikten börjar. Bestämmelserna om förskolan intogs i lagen om grundläggande utbildning, men till skillnad från den egentliga läropliktsundervisningen är förskolan inte obligatorisk.
  • Som en följd av kommun- och servicestrukturreformen växer landsbygdsområdena i många kommuner. När kommuner går samman ökar antalet invånare, men landsbygdsområdena bevarar sin karaktär och uppgiften att bevara landsbygdens livskraft blir ofta en allt större utmaning.
  • Det kommer att bli allt svårare att rekrytera folk för jobb inom kommunsektorn. Hur skall rekryteringsprocessen kunna effektiveras?
  • 2009 ökade Finlands befolkning med ett par tiotal tusen, precis som året innan. Andelen som har svenska som modersmål var ändå den samma på grund av att också de svenskspråkigas antal ökade under 2009.
  • Pensionsåldern och arbetslivsfrågor diskuteras som flitigast i kommunerna. Hur skall man få folket att stanna längre på jobbet?
  • Frågan om överklagbarhet av olika beslut uppkommer i rättspraxis med jämna mellanrum. I princip är lagstiftningen på denna punkt klar, men eftersom formuleringarna i både förvaltningsprocesslagen och kommunallagen är öppna till sin karaktär, är det via rättspraxis som överklagbarhetsproblematiken får sitt innehåll
  • I Vaala kommun har man på många konkreta sätt förändrat sin verksamhet för att motverka klimatförändringen. En intervju med kommundirektör Tytti Seppänen.
  • Pensionerna är en del av den kommunala helheten, menar Merja Ailus, ny VD för Kommunernas pensionförsäkring.
  • De s.k. sociala medierna har blivit allt mera populärt i samhället, och om du är webbsmart kan du och din kommun ta ha stor nytta av dem.
  • Regeringspartiernas gruppordföranden har kommit överens om något som beskrivs som en kompromiss mellan ministrarna och Risikkos och Kiviniemis modeller, som varit på agendan i politiska diskussioner.
  • Den finländska förvaltningslagstiftningen innehåller inte några allmänna bestämmelser om tidsfrister. Hur skall fall inom detta kunna lösas?
  • Det ska bli lite smidigare att göra offentlig upphandling samtidigt som rättskyddet ökar. De ändrade europeiska direktiven ska äntligen tas in i finländsk lag - enligt planerna ännu i vår.
  • Landets yngsta fullmäktigeledamot finns i Lovisa. Jonatan Rikberg valdes in tre dagar efter att han hade fyllt 18 år, när Stor-Lovisa höll ett extra kommunalval inför fusionen. Här en intervju med honom.
  • I Finland är det endast Tammerfors och Birkala kommun som hittills infört traditionellt borgmästarstyre. Allt fler kommuner överväger, men har ännu inte kommit till skott. Är Tammerforsmodellen framtidens vägvisare?
  • Kristina Wikberg diskuterar och analyserar en vision över finlandsvenskhetens framtid.
  • Anställning av ordinarie tjänsteinnehavare inom såväl staten som kommunerna förutsätter i regel ett offentligt ansökningsförfarande. Bestämmelser om det finns i lagen om kommunala tjänsteinnehavare och i statstjänstemannaförordningen
  • Beslutfattandet i Vörå-Maxmo har förtroende hos invånarna, detta trots en kommunfusion. Invånarna är beredda att fortsätta på fusionslinjen.
  • Utgifterna för verksamheten hamnar i rampljuset när Kommunförbundet gör upp sitt andra räddningsprogram för kommunernas service. De får inte öka.
  • Finland har avtalat om att ta emot 750 kvotflyktingar årligen. Men det är svårt för dem som fått upphållstillstånd att hitta en kommun att slå sig ner i. Väger kostnaderna tyngre än de humanitära värderingarna eller var klämmer skon?
 
Skicka sidan till e-post
Dela
Nyaste Fikt
 
Kommunförbundets kurser på svenska

Hela kursprogrammet 

Två förvaltningsspråk
22.5.2012

Förmannen som coach
5.6.2012