Vi måste gå in för att minska byråkratin genom att gå in för en modell där ett folkvalt organ styr till exempel kommunens hela verksamhet." skriver Mikael Gädda

Kolumn
 


Vilken som helst röstberättigad medborgare ska kunna tacka ja till ett politiskt uppdrag utan att först behöva kalkylera om hon har råd med det, rent ekonomiskt."  Siv Sandbergs kolumn

Maria Brommels
26.4.2011 15:00
Fikt 3/2011

Små förändringar i den svenskspråkiga befolkningen

Huvudstaden, Korsholm och Åbo fick mest nya svensk-språkiga i fjol; annars är det inga stora förändringar i den svenskspråkiga befolkningen. Om ett år bereds den språkliga indelningen för nästa tioårsperiod.

Kommunernas språkliga status är en av grundbultarna i Finlands tvåspråkighet. Vart tionde år ger statsrådet en förordning om den språkliga indelningen där det anges vilka kommuner som är enspråkiga och vilka som är tvåspråkiga. Där nämns också vilket språk flertalet i kommunen talar. Nästa förordning kommer att utgå från befolkningsstatistiken 2011 och den träder i kraft 2013.


De många kommunfusionerna har lett till att förordningen ändrats. Varje gång en ny kommun bildas måste statsrådet nämligen fastställa dess språkliga status enligt de regler språklagens 5 paragraf anger. Den officiella statistiken, där var och en uppger sitt modersmål, utgör grundvalen.

För att en kommun ska vara tvåspråkig ska den ha både finskspråkiga och svenskspråkiga invånare och minoriteten ska utgöra minst åtta procent av invånarna eller minst 3 000 invånare. Vörå-Maxmo och Oravais, som bildade Vörå kommun vid ingången av år 2011, har en betryggande svensk majoritet precis som de två ursprungskommunerna. Fusionerna har överhuvudtaget betytt ganska få majoritetsspråksbyten. Ett exempel är ändå Finby som gick upp i enspråkigt finska Salo i fjol.
Om en kommun är tvåspråkig är spärren innan den blir enspråkig lite generösare. Minoriteten ska bestå av färre än 3 000 invånare och minoritetens andel ska ha sjunkit under sex procent för att statsrådet ska bestämma att den blir enspråkig.

Frivilligt tvåspråkig blir en kommun i tio år om fullmäktige begär det trots att minoriteten är mindre än lagens tröskelvärden. Under den här tioårsperioden har det funnits en sådan kommun, nämligen Lojo.
Att döma av de senaste officiella siffrorna ser ingen kommun ut att vara i närheten av tröskelvärdena.
 
 
 
 
Källa: Statistikcentralen
 
Kommun- och landskapsindelningen enligt situationen 1.1.2011. Som jämförelsetal för Vörå används uppgifterna från de fusionerade kommunerna Vörå-Maxmo och Oravais 2010. Landskapet Nyland består av de tidigare landskapsförbunden Nyland och Östra Nyland. – Språklig indelning: S enspråkigt svensk kommun, SF tvåspråkig kommun med svensk och FS med finsk majoritet.
Skicka sidan till e-post
Dela
Nyaste Fikt
 
Kommunförbundets kurser på svenska

Hela kursprogrammet 

Översättarseminarium
24 - 25.4.2012

Att bereda ärenden och fatta beslut, webbkurs
1.2 - 30.4.2012