Hur fungerar en kommun där restiden inom kommunen kan räcka lika länge som att köra från Helsingfors till Kemi eller som att flyga till USA?." skriver Sandra Bergqvist

Kolumn
 


Hon berättade att svenskspråkiga specialbarn i huvudstadsregionen har det mycket värre än de som hör till den språkliga majoriteten."  Johanna Westmans kolumn

 

Fikt 8/2011

Innehåller bland annat följande:
  • Finlandssvenska strukturer i fokus.
  • Väståboland blir en vårdavdelning fattigare.
  • Vad innebär en stark primärkommun?
  • Är konkurrens av godo eller ondo?
  • Alternativ för gymnasier i Österbotten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  • Kristina Wikberg jämför Kommunfinland med mumindalen som väntar på kometen. Men tvärtemot mumindalens invånare ska vi inte gömma oss i grottor.
  • I och med de kommunala reformer så är på gång, är det allt viktigare att kunna definiera de svenska strukturerna för att sedan kunna förstärka dessa.
  • Stark primärkommun, vad betyder det? Åsikterna är många bland kommunpolitikerna.
  • Gymnasiernas framtid är oviss. Konkurrensen om eleverna ökar samtidigt som elevunderlaget minskar på många håll.
  • Vid rekrytering finns krav på bland annat jämlik behandling, öppenhet och tydliga motiveringar. Vissa formkrav måste uppfyllas, men samtidigt finns det utrymme för flexibilitet. Henrik Hägglund förklarar i vilken utsträckning det är möjligt att avvika från formkraven.
  • Tillgänglighet handlar inte bara om att enheter finns till utan också om att bland annat serviceutbudet och öppettiderna motsvarar behovet. Siv Sanndberg lyfter upp hälsokiosken i Ylöjärvi som ett fungerande exempel.
  • Birgitta Gran, förtroendevald i Hangö, funderar kring fattigdom. Hur ska vi undvika utslagning och vad gör din kommun för saken?
 
Skicka sidan till e-post
Dela
Nyaste Fikt
 
Kommunförbundets kurser på svenska

Hela kursprogrammet 

Två förvaltningsspråk
22.5.2012

Förmannen som coach
5.6.2012