Borde man få välja kommun så där som man väljer elbolag? Den frågan svarar Kristina Wikberg på i årets sista ledare.

Magma har nyligen publicerat en rapport med fokus på svensk service i metropolen. Utredaren Johanna Westman förespråkar gränsöverskridande service och kastar därmed bollen till beslutsfattarna.

Mikael Gädda, kommunfullmäktigeledamot i Korsholm och förvaltningsdirektör i Vasa, berättar om förändringar i förvaltningen ur en förtroendevalds synvinkel.

Förtroendevalda sätter ner allt mer tid på sina förtroendeuppdrag. Forskare Siv Sandberg funderar över hur förtroendeuppdragen ska se ut i framtiden.

Finns det situationer i vilka ett beslut med anledning av rättelseyrkande trots allt inte kan överklagas genom besvär?

Kristina Wikberg jämför Kommunfinland med mumindalen som väntar på kometen. Men tvärtemot mumindalens invånare ska vi inte gömma oss i grottor.

I och med de kommunala reformer så är på gång, är det allt viktigare att kunna definiera de svenska strukturerna för att sedan kunna förstärka dessa.

Stark primärkommun, vad betyder det? Åsikterna är många bland kommunpolitikerna.

Gymnasiernas framtid är oviss. Konkurrensen om eleverna ökar samtidigt som elevunderlaget minskar på många håll.

Vid rekrytering finns krav på bland annat jämlik behandling, öppenhet och tydliga motiveringar. Vissa formkrav måste uppfyllas, men samtidigt finns det utrymme för flexibilitet. Henrik Hägglund förklarar i vilken utsträckning det är möjligt att avvika från formkraven.

Tillgänglighet handlar inte bara om att enheter finns till utan också om att bland annat serviceutbudet och öppettiderna motsvarar behovet. Siv Sanndberg lyfter upp hälsokiosken i Ylöjärvi som ett fungerande exempel.

Birgitta Gran, förtroendevald i Hangö, funderar kring fattigdom. Hur ska vi undvika utslagning och vad gör din kommun för saken?

Större frihet och rörlighet betyder samtidigt till att de mänskliga rättigheterna blir allt viktigare. Kristina Wikberg besökte den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

Vad innebär de naturliga pendlingsområdena? Kan kommuner tvingas gå samman? Kommunministern Virkkunen och jurister förklarar.

Är en- eller tvåspråkiga lösningar att föredra? Östra Nylands yrkesutbildning tampas som bäst med frågan. I samband med kommunreformen blir den högst troligt aktuell på fler områden.

Anna Karlsson, utsedd till världen mest kreativa lärare i IT-pedagogik, poängterar träning, stöd och mod. - Våga tänka utanför ramarna, säger hon.

Att interkommunalt samarbete försvagar demokratin används som ett argument för behovet av en kommunreform. Siv Sandberg menar ändå att beslutsfattarna har koll på den "förvaltningshimmel" som blivit så kritiserad.

Henrik Hägglund lyfter denna gång upp ett fall som gäller tomtförsäljning i Vanda. Det handlar om stadens rätt att sälja en tomt oberoende av prioritetskriterierna för försäljning av tomt. Fallet handlar dock inte om prövning av kriterierna utan om jämlikhetsprincipen.

Kristina Wikberg funderar kring det nya regeringsprogrammet och vad det eventuellt kan innebära för kommunerna.

Vörå-Maxmo och Oravais slogs ihop för lite över ett halvår sedan. Hur har processen framskridit?

Åbo stad har gått in för att endast köpa grön ström, men samtidigt debatteras förnyandet av regionens kärnkraftverk.

Britta Lindblom listar vad man borde och inte borde göra för att få samarbetet i fullmäktige att fungera.

Aktion Österbottens mål är att utveckla den österbottniska landsbygden och i samband med det mobilisera gräsrötterna.

Under prövotiden måste inte de allmänna uppsägningstiderna eller hävningsgrunderna beaktas, men en uppsägning kan ändå inte göras godtyckligt. Vissa formkrav måste uppfyllas och diskriminering får inte förekomma.

Goda försök har gjorts för svenskan i metropolen, men resultaten är få. Kristina Wikberg funderar kring ämnet.

Sommar och hav hör ihop. Christina Gestrin uppmanar kommunerna att delta i reduceringsfisket. Det är ett kostnadseffektivt sätt att minska på utsläppen i havet.

Projektet Delaktig i Finland söker nya metoder för att effektivisera integrationen av invandrare. Sjutton kommuner deltar. Raseborg och Kust-Österbotten är två av dem.

Vid förändringar får man inte glömma de språkliga konsekvenserna, men vad innebär det egentligen?

Diksussionen om svenskans framtid i metropolen har hamnat i skymundan. Fikt bestämde sig för att ta upp ämnet på nytt passligt till det nya regeringsprogrammet.

Vad är de papperslösas rättigheter då det kommer till hälso- och sjukvård? Johanna Westman kommenterar ämnet.

I vilken utsträckning får hemlig information ges till myndigheter, kolleger och kommunala förtroendelvalda? I synnerhet inom hälsovården kan det uppstå oklara situationer.

Kristina Wikberg reflekterar över framtidens kommunstrukturer och det svenska.

Ett nytt energieffektivt bostadsområde planeras i Skaftkärr i Borgå. Planläggningsprocessen sker i samarbete mellan olika aktörer. Borgå Energi är starkt involverat och funderar ut nya modeller för kommunala affärsverk.

Jan Björkwall, sakkunnig i kommunalekonomi, förklarar varför bilden av kommunernas ekonomi ofta är positivare än verkligheten. En orsak ligger i sättet att göra avskrivningar på.

I Österbotten satsar många kommuner på att använda skogflis för att öka andelen förnybar energi. Vörå och Kronoby är två av dem. Det leder till minskat oljeberoende och mindre koldioxidutsläpp.

Trots rätt till yttrandefrihet, finns det situationer där den kan tänkas begränsas, t.ex. då en tjänsteman uttalar sig om den egna enheten.

Ahtisaari gruppen har utgett sitt handlingsprogram för ett tvåspråkigt Finland. Kristina Wikberg tror att en fredsmäklare och nobelpristagare är kanske just det vad vi behöver.

Valfrågorna berör statsandelarnas fyraårsjustering samt kommunstrukturens utformning. Läs vad riksdagspartiernas ordförande har svarat.

Det har inte skett några stora förändringar i den svenskspråkiga befolkningen. Mest ökade antalet svenskspråkiga i Helsingfors, Korsholm och Åbo. Relativt sett är variationen mellan dem stor, från 70 till 5 procent.

Professor Stefan Sjöblom anser att ett system med kommundelsförvaltning i stora kommuner är ett måste för att svenskan ska överleva.

I den politiska processen investeras individers och gruppers startkapital i allianser och projekt. Beslutsfattarna förväntar sig avkastning på dessa, men man ska inte glömma riskerna.

Den nya hälso- och sjukvårdslagen trädde i kraft den 1 maj 2011. I Borgå tror man inte att lagen medför stora förändringar. Man väntar istället på att de stora framtidsfrågorna gällande finansiering och organisering av hälsovården ska lösas.

Kommunfullmäktige är i princip kommunens högsta beslutande organ, men andra organ har i praktiken stor beslutanderätt. Om fullmäktige inte angett vem som ska fatta beslut i ett visst ärende kan det uppstå oklarheter.

Regeringen har försökt förbättra jämställdheten mellan kvinnor och män, men det har går trögt framåt. Kristina Wikberg säger sin åsikt.

Kommunstyrelsen ska vara opartisk, men jävsreglerna räcker inte alltid till för att trygga objektiviteten. Hägglund berättar för oss hur kommunallagen har beaktat detta.

Vår tid är individualismens tid. Globaliseringen och teknologin har påverkat vår livsstil och arbetssättet har förändrats. Professor Anthony Elliot förklarar vad indivudualismen går ut på och att den paradoxalt nog inte är något individuellt.

Tre regioner, tre olika åsikter. Läs vad några fullmäktigeordförande på Åland anser om de kommunala struktur- och framtidsfrågorna.

De offentliga organisationers livslopp har förkortats betydligt. Speciellt inom hälsovården och yrkesutbildningen har förändringar skett. Vad händer med förutsättningarna för det demokratiska beslutsfattandet när man redan från början vet att organisationen har en begränsad livslängd?

Sedan årsskiftet är det möjligt för kommuner utan gemensam gräns att gå samman. Vasa och Lillkyro överväger möjligheten.

Social- och hälsovårdsreformen går vidare efter den så kallade innehållslagen. Kristina Wikberg spekulerar kring hur de framtida strukturerna ser ut.

Henrik Hägglund behandlar frågan hur de allmänna utnämningsgrunderna ska hanteras för en enskild sökande.

Kommunpolitikernas arbetsförutsättningar måste förbättras. Att ha det formella ansvaret men varken ha tid eller möjlighet att göra ett gott jobb är bekant för många.

Holm skola i Larsmo har deltagit som enda finlandssvenska skola i projektet "Informations- och kommunikationsteknologi i skolans vardag". Hur har det gått och vad har projektet fört med sig?

Hösten 2009 tog en debatt om svensk och finsk undervisning under samma tak fart i Svenskfinland. Startskottet till debatten var ett förslag i Esbo om att flytta ihop svensk- och finskspråkiga skolor i samma byggnad. Anna Slotte-Lüttge och Fritjof Sahlström har följt med debatten.

Johanna Westman frågar sig om den finska talkotraditionen kanske ändå inte baserar sig på solidaritet och empati. Många tycks tycka att den som är fattig mest har sig själv att skylla.