Henrik Hägglund diskuterar i senaste "Rättsfallet" hur ärenden behandlas på rätt eller fel sätt hos olika myndigheter.

Ibland kan det uppstå situationer i vilka det inte är helt klart och uppenbart vad fullmäktige avsett med ett beslut. Henrik Hägglund diskuterar i det senaste "Rättsfallet" hur fullmäktiges vilja beaktas

Finns det situationer i vilka ett beslut med anledning av rättelseyrkande trots allt inte kan överklagas genom besvär?

Vid rekrytering finns krav på bland annat jämlik behandling, öppenhet och tydliga motiveringar. Vissa formkrav måste uppfyllas, men samtidigt finns det utrymme för flexibilitet. Henrik Hägglund förklarar i vilken utsträckning det är möjligt att avvika från formkraven.

Henrik Hägglund lyfter denna gång upp ett fall som gäller tomtförsäljning i Vanda. Det handlar om stadens rätt att sälja en tomt oberoende av prioritetskriterierna för försäljning av tomt. Fallet handlar dock inte om prövning av kriterierna utan om jämlikhetsprincipen.

Under prövotiden måste inte de allmänna uppsägningstiderna eller hävningsgrunderna beaktas, men en uppsägning kan ändå inte göras godtyckligt. Vissa formkrav måste uppfyllas och diskriminering får inte förekomma.

I vilken utsträckning får hemlig information ges till myndigheter, kolleger och kommunala förtroendelvalda? I synnerhet inom hälsovården kan det uppstå oklara situationer.

Trots rätt till yttrandefrihet, finns det situationer där den kan tänkas begränsas, t.ex. då en tjänsteman uttalar sig om den egna enheten.

Kommunfullmäktige är i princip kommunens högsta beslutande organ, men andra organ har i praktiken stor beslutanderätt. Om fullmäktige inte angett vem som ska fatta beslut i ett visst ärende kan det uppstå oklarheter.

Kommunstyrelsen ska vara opartisk, men jävsreglerna räcker inte alltid till för att trygga objektiviteten. Hägglund berättar för oss hur kommunallagen har beaktat detta.

Henrik Hägglund behandlar frågan hur de allmänna utnämningsgrunderna ska hanteras för en enskild sökande.

Henrik Hägglund reflekterar över ansökning av tjänst genom lagstiftningen

En viktig princip i den finländska förvaltningen är att den vars rätt eller fördel ett ärende gäller ska ha möjlighet att påverka ärendet och få del av sådant material som ansluter sig till behandlingen av ärendet. Hörande av parter är därför en av de centrala rättsskyddsprinciperna i vårt land.

Henrik Hägglund, rektor vid Svenska kommunal- och socialhögskolan diskuterar ett rättfall.

början av 2000-talet infördes rätten till förskola för barn året innan läroplikten börjar. Bestämmelserna om förskolan intogs i lagen om grundläggande utbildning, men till skillnad från den egentliga läropliktsundervisningen är förskolan inte obligatorisk.

Frågan om överklagbarhet av olika beslut uppkommer i rättspraxis med jämna mellanrum. I princip är lagstiftningen på denna punkt klar, men eftersom formuleringarna i både förvaltningsprocesslagen och kommunallagen är öppna till sin karaktär, är det via rättspraxis som överklagbarhetsproblematiken får sitt innehåll

Den finländska förvaltningslagstiftningen innehåller inte några allmänna bestämmelser om tidsfrister. Hur skall fall inom detta kunna lösas?

Anställning av ordinarie tjänsteinnehavare inom såväl staten som kommunerna förutsätter i regel ett offentligt ansökningsförfarande. Bestämmelser om det finns i lagen om kommunala tjänsteinnehavare och i statstjänstemannaförordningen

Det händer ofta att personer som anför kommunalbesvär inte bara yrkar att det beslut som är föremål för besvär ska upphävas, utan också att förvaltningsdomstolen ska ändra beslutet.

Den årliga budgeten och ekonomiplanen är de viktigaste ekonomiska styrinstrumenten som fullmäktige enligt kommunallagen har till sitt förfogande. Men vilken juridiska karaktär har ekonomiplanen och åtgärdsprogrammet? I vilken ordning skall dessa beslut fattas och i vilken utsträckning är de överklagbara?

Ett centralt allmänt valbarhetskrav för kommunala förtroendeuppdrag är kommunalt medlemskap. De som har kommunen som hemkommun är medlemmar av kommunen. Är du en medlem i din kommun?

Det är inte ovanligt att frågor om valbarhet till kommunfullmäktige avgörs av högsta förvaltningsdomstolen året efter kommunalval. De huvudsakliga frågorna om valbarhet brukar gälla dels hemkommun, dels ställning inom kommunens förvaltning

Lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003) innehåller detaljerade bestämmelser om uppsägning av tjänsteinnehavare i den situation då det är kommunen som står för uppsägningen. Däremot innehåller lagen mycket knapphändig information om uppsägning på tjänsteinnehavarens eget initiativ

Det ekonomiska läget sätter en stor press på ekonomin i kommunerna. Skatteintäkterna sjunker samtidigt som kommunerna måste stå för allt mer service för invånarna. Lärarna ligger i en speciell grupp och kan bli permitterade. Här ett fall hur det kan gå.

Förfarandet i förvaltningen börjar med att ett ärende inleds och slutas med att beslutet delges och verkställs. Om ett beslut inte delges träder det inte i kraft och detta kan bilda problem. Läs om ett sådant fall.

Olika former av elektronisk kommunikation med myndigheter har under de senaste åren ökat lavinartat. Många ärenden kan inledas elektroniskt och myndigheterna har skapat elektroniska blanketter och system för mottagande av meddelanden. Här ett exempel på ett sådant fall.

Anbudstävlan, dvs. konkurrensutsättning är en vanlig del i kommunernas verksamhet. Men vad händer när detta görs fel?

Att iaktta sekretess är ett centralt krav vid hanteringen av handlingar och information inom myndigheterna. Bestämmelser om tystnadsplikt finns i ett flertal olika lagar – t.ex. i skollagstiftningen, i klienträttighetslagen inom hälsovården och i patienträttighetslagen – medan bestämmelser om handlingssekretess huvudsakligen ingår i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Kommunerna har under de senaste åren satsat allt mer på samarbete. Det här har sin naturliga förklaring bl.a. i den kommun- och servicestrukturreform som genomförs som bäst och som baserar sig på en ramlag från år 2007. Hur skall beslutfattandet ske?

Kommunerna skall inte blanda sig i sådant som enligt arbetsfördelningen i samhället hör till näringslivet. Hur går det när en skola vill ge bilskoleundervisning åt sina elever?

Då kommunallagen stiftades önskade man utöka det politiska ansvaret för de förtroendevalda och införde ett system med s.k. tillämpad parlamentarism. I det här systemet kan fullmäktige återkalla förtroendeuppdraget för de förtroendevalda som fullmäktige har valt till kommunens eller till en samkommuns organ om de eller någon av dem inte åtnjuter fullmäktiges förtroende.

Högsta förvaltningsdomstolen har på senare tid avgjort och publicerat flera ärenden gällande överklagbarheten av olika beslut. I detta fall gällde frågan beslut med anledning av initiativ från en kommuninvånare.

Behörighetsvillkoren för kommunala tjänster kan i vissa fall vara stadgade i en lag eller förordning, men i andra fall bestäms detta inom kommunen. Detta kan bilda problem i kommunerna.

Vår grundlag utgår från att var och en skall ha rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag. Men hur går det när HFD förkastar ett besvär?

I denna artikel kan du läsa om HFD:s avgörande gällande marktvisten mellan Helsingfors och Sibbo. Fallet har på många sätt en stor principiell betydelse och det har som bekant haft ett stort politiskt och massmedialt intresse.

Kommunerna är i ökande utsträckning involverade i olika aktiebolag som handhar verksamhet som faller inom ramarna för kommunens kompetens. Här ett problem som förekom i Forssa.

Den kommunala självstyrelsen är tryggad i grundlagen, som i 121 § anger att ”Finland är indelat i kommuner, vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare.” Grundlagen definierar inte innehållet i självstyrelsen, med undantag av beskattningsrätten: Kommunerna har beskattningsrätt. Läs mera om detta i rättsfallet.

Ett rättsfall skrivet av Social-och Kommunalhögskolans rektor jur.lic. Henrik Hägglund, där att överklaga ett beslut om att överta ett beslut analyseras.

Då den nuvarande kommunallagen stiftades gick man in för ett system med obligatorisk yrkesrevision. Genom detta krav har man strävat efter att garantera yrkeskunskap i revisionsverksamheten. Revisorerna väljs för de år som motsvarar fullmäktiges mandattid.

Ett av de juridiskt sett noggrannast reglerade områdena inom skolförvaltningen är elevdisciplinen. Här ett rättsfall skrivet av Henrik Hägglund där bl.a. detta diskuteras.

Livscykeln för ett förvaltningsärende börjar med att ärendet inleds, det fortsätter med olika former av beredning och utmynnar i ett beslut. Hur fungerar detta i kommunerna?

Jämlikhetsprincipen är en av de grundläggande principerna i vår förvaltning. Grundlagen (6 §) utgår från att alla skall behandlas lika och att ingen får diskrimineras. Kravet på jämlik behandling enligt grundlagen kompletteras och förstärks i olika lagar.